En närbild av spetsen på SCP-067
Föremål #: SCP-067
Föremålsklass: Säker
Särskilda Förvaringsprocedurer: När det inte används eller är föremål för studie, ska SCP-067 förvaras i sin filtklädda trälåda. Pennspetsen ska korkas, och all konst och alla skrifter ska lämnas till SCP-forskningskommandot för analys och vidare experiment.
Beskrivning: SCP-067 är en fyllpenn gjord av ett tyskt leverantörsföretag som heter Pelikan någon gång mellan första och andra världskriget. Den är ljusgrön till färgen, med en enda röd linje som går rakt ned längs sidan. Höljet är av ek och spetsen är extremt skarp, kapabel att tränga igenom mänsklig hud även vid lätt tryck. Trots att den uppenbarligen saknar reservoar verkar spetsen aldrig ta slut på färsk bläck. Dessutom skriver pennan med järngallusbläck, vilket är lämpligt för konstnärer men normalt skulle snabbt korrodera vanliga fyllepennor.
Forskning har antagit att varje subjekt som håller SCP-067 förlorar all autonomi i den hand och arm som håller det. Full känsel är intakt, men armen under armbågen styrs av okända krafter, teoretiskt centraliserade inom SCP-067. En effekt är att den 'kontrollerade' handen börjar använda pennan för att skriva en detaljerad biografi om den individ som håller pennan. Biografin kommer att inkludera sådan information som personens namn, ålder, födelsedatum, brottsregister, rädslor, etc. Ibland har pennan även skrivits sådant som en händelse som inträffat under personens livstid. Till exempel, när testpersonen 1204M höll SCP-067, började han skriva en detaljerad redogörelse för en trafikolycka han varit med om året innan. Senare medgav personen att många detaljer som skrevs ner i redogörelsen inte var omedelbart tillgängliga för honom vid den aktuella tidpunkten (d.v.s. personen hade glömt många element som fanns i det skrivna arbetet, inklusive hans tidigare bils registreringsnummer, den andra bilens färg, och så vidare). Personen uppgav att hans minne av händelsen var så färskt i hans sinne under transkriberingen att han "kunde smaka blodet i munnen."
-
Subjekt som håller SCP-067 har också varit kända för att skapa intrikata konstverk, trots att subjektet saknar formell konstutbildning eller tidigare tendenser till att rita. Till exempel kunde testsubjekt 1102F, en ung kvinna utan tidigare konstnärlig erfarenhet, rita en bevingad varelse som liknade SCP-███, beskriven av närvarande forskare som [DATA RADERAD]. När ämnen ombeds förklara vad som händer när de håller SCP-067, är det typiska svaret att subjektet fritt överlämnar kontrollen av sin lem till SCP-067 så att den kan utföra sitt arbete utan hinder (se Citerat Svar-01). Trots att de instruerats att inte rita eller skriva, beskriver subjektet känslor av empati, beundran och samarbete med SCP-067 som tvingar dem mot en vilja som inte är deras egen.
Citerat Svar-01: "Jag vet egentligen inte hur jag ska förklara det, det bara hände. När jag tog upp pennan verkade det som om min hand inte längre tillhörde mig. Jag visste att jag kunde röra den om jag ville, men jag valde att inte göra det eftersom jag älskade bilden jag ritade. Det var som om min hand hade eget liv. Plötsligt stannade min hand och jag insåg att jag hade fullständig kontroll över den igen, och jag lade tillbaka pennan. Jag tittade på teckningen och såg hur vacker den var. Jag antar att pennan bestämde att den var klar, och var färdig med mig."
Tester och Experiment
Den ██/██/20██ gjordes ett test för att se hur pennan påverkade levande varelser andra än människor.
Experiment 001:
Testsubjekten, en manlig rhesusapa i åldern 2 år och 4 månader som tidigare hade lärt sig att använda pennor och markörer, placerades i ett standardpsykologiskt övervakningsrum (neutral väggfärg; en-vägs observationsspeglar), tillsammans med SCP-067, ett arbetsbord och ett papperblock.
Subjektet plockade upp SCP-067 med sin vänstra fot, tog sedan upp den i sin högra hand och smakade på den. Subjektet lade sedan ner pennan på papperet och luktade på den. Efter 30 sekunder plockade subjektet upp SCP-067 igen och började knacka på den upprepade gånger på bordet. Subjektet började också knacka SCP-067 på sin egen kropp. Subjektet knackade SCP-067 med ökande kraft tills bläck stänkte på hans päls. Subjektet kastade sedan SCP-067 på golvet (efterföljande mekanisk analys visade inga skador).
Vid denna punkt slet subjektet av en sida från blädderblocket och började gnugga den mot bläcket i sin päls. Detta fortsatte i 3 minuter, varefter subjektet grep sidan med tänderna och hoppade från arbetsbordet upp på kanten av observationsspegeln (med sådan kraft att bordet vält). Subjektet började smeta ut bläcket från sidan på observationsspegeln, samtidigt som det gjorde upprepade vokaliseringar; efterföljande analys visade att 50% av vokaliseringarna var förenliga med de typiska distressvokaliseringarna hos rhesusmakaker, och 50% var obekanta.
Efter 6 minuter av att ha smetat bläck på observationsspegeln började subjektet riva i sidan med sina tänder och klor, men släppte den innan mer än 20 % av papperet förstördes. Subjektet kollapsade sedan på golvet, andades snabbt och upprepade de ovanliga, atypiska vokaliseringarna.
Subjektets skötare rapporterar att subjektets humör förbättrades snabbt när det togs bort från rummet för psykologisk övervakning. Subjektet observerades noggrant i två månader efter experimentet, men upprepade inte de atypiska vokaliseringarna.
Pappersarket arkiverades i [DATA RADERAD].